måndag 22 oktober 2007

I've been touched by an angel

Vart ska man börja. Dagen slutade inte som jag trodde. Ah, jag känner mig så tom. Har inget att säga. Eller jag vill bara skrika ut, gråta ut, slåss...!

Hur kan man vara så självisk. Man tror att man har så stora problem här i världen. "Åh, han tycker inte om mig", "hur ska jag få hans uppmärksamhet", "vilka kläder ska jag ha på mig", "aj, vad ont jag har i mitt finger" osv. Så ser iallafall mina klagomål ut ungefär varje dag. Saker som är helt...idiotiska egentligen. Det finns mäniskor som känner på riktig smärta och så sitter man själv här och klagar på att en nagel gått sönder. Men hur långt ska det ha gått innan man har inset allt det. Ska man behöva bli påkörd av en bil, ska man behöva förlora allt man äger eller ska man behöva förlora nån man håller kär. Jag känner verkligen att jag har en ängel som vaktar över mig. Aldrig har jag förlorat någon som jag håller kär från vår värld. Eller jo, min farfar, men han var gammal, sjuk och jag kände inte honom så väl. Jag sörjer honom ja, men mer sörjer jag att min pappa ska behöva leva med att veta att han inte längre finns. Jag har sett mina vänner förlora sina vänner, släktingar eller en förälder, men jag har tack gode gud aldrig behövt känna på en sån smärta. Men jag tror att jag har fått se andra sörja över sådant för att sedan själv uppskatta allt som jag har mycket mer. Som om ängeln som vaktar över mig varnar mig att jag också kan och kommer att gå igenom allt det där också om jag inte är mer försiktig. Fast seg som jag är förstår jag inte alltid det, men nu börjar jag inse det mer.

fredag 5 oktober 2007

Here we go

Nu så tar jag farväl...för helgen ^^
Om en timme eller så så sitter jag på bussen till öhm, Ursvik tror jag att det var. Ska bli skönt att komma bort en helg. Klart att jag ändå vill vara kvar hemma med mina underbara kompisar och min käraste familj, men jag behöver vara lite för mig själv. Min sjäääl behöver vila ut XD

Slapp dag för övrigt. Sket i skolan, åkte bara dit och käkade lunch. Gick runt i Handen C sen med Sofia och Kajsa. Köpte en mössa som jag inte fick köpa av morsan, hihi. Dumma mig. Men nu så ska jag dra vidare. Måste göra mina sista inköp som jag glömde göra när jag ändå var i Handen -_- såå typiskt.

Sofia, Kajsa, Anela, Silvia och Eve...kommer att sakna er. Fast det bara är en helg, men ändå. MIn käraste familj kommer jag också att sakna och många fler :P

See ya, take care!

torsdag 4 oktober 2007

Relax

Ett tag sen jag skrev nu. Har väl hänt lite grejer, men inget som jag kan komma på bara sådär.
Har kännt mig ganska bra den senaste tiden. Har inte haft något att klaga på. Jag har mina vänner och min familj. Jag vet vem jag kan lita på och vem som bara snackar skit. Jag vet vem jag ska lägga ner min tid på och vem jag ska...ah, inte lägga ner min tid på, heh.

Det är bulldagen idag :D Det luktade en massa på T-centralen. Man hade verkligen lust att äta upp allt som fanns där ^^ Men jo, hur hamnade jag inne i stan idag då? Skulle egentligen vara på orienteringen, men vi sket i det. Hade viktigare saker att göra. Åkte till skolan med Sofia där vi pratade med vår fotolärare och två andra kompisar om en sak som hänt. Inget som borde tas upp här för då är jag lika dålig som andra. (Fattar inte hur människor kan vara så dumma i huvet. Hur kan man tracka en annan människa för deras personlighet egentligen.) Sen så åkte vi in till stan. Gick runt en hel del. Hah, till slut så var Sofia och jag helt slut att vi inte ens visste vad vi gjorde haha.

Jag känner att jag verkligen behöver dem här stunderna på kvällarna som jag bara är för mig själv. Jag sätter på mig något mysigt, sätter på musik och bara tänker och tänker och tänker. Och att även kunna skriva det såhär gör det bara bättre. Jag skulle kunna skriva på hur mycket som helst, men det blir bara tråkigt att läsa tillslut :P

I början av terminen så lovade jag mig själv en del saker. Kommer inte ihåg om jag har tagit upp det här eller inte. Men en av sakerna var att skilja på mitt privatliv och livet med dansgruppen. Det har funkat väldigt bra. Till en början så trodde jag att jag skulle bli ledsen när jag skulle lägga märke till att folk inte ser mig på samma sätt som dom gjorde förrut. Att dom inte pratar med mig om allt som försigår i deras liv, men jag bryr mig faktiskt inte. Det här har fått mig att inse vem som verkligen är mina vänner. Det är dom som fortfarande finns där för mig utan att jag kämpar att få mig själv hörd. Det är inte många alls, men jag trivs bättre som det är nu. Med dom få RIKTIGA KOMPISARNA. Allt det här har fått mig att inse andra saker också. Att jag inte behöver bryta ihop för minsta lilla för det kunde vara värre. Om en kompis sviker mig så visst, jag bryr mig inte. Det var inte en riktig kompis. Om någon visar sig inte vara intresserad av mig så visst, det finns fler fiskar right. Jag tänker börja leva i nuet och inte leva som jag gjorde förrut.

Jag vet jag skriver mycket, men det är sån jag är XD

Så, jag tror nog att det var allt för denna gång ^_^

See ya, take care!