Ja nu så har man börjat skolan...äntligen? Jag såg verkligen fram emot det först, men nu så är jag inte lika säker längre. Visst det är roligt att träffa på alla som man inte träffat under hela sommaren, men lektionerna blir ett problem :P Med tanke på att vi har värsta clownerna i vår klass nu så blir det nog lite roligare ändå.
Kan man ha mer otur än mig eller. Jag använder typ ALDRIG klackar men idag så tog jag på mig ett par ändå. Ett par som jag hade lovat att aldrig sätta på mig igen efter förra gången jag hade dom. Man får värsta skavsåren av dom, men dum som jag är satte jag på mig dom ändå. Så på naturvetenskapen så får jag reda på att vi ska ut på en trevlig promenad till slätmossens naturreservat -_- Det kunde inte vara sant. Jag hade inget annat val än att gå barfota.
Dagen vart inte så mkt bättre efteråt heller. Jag kommer hem och är heeelt slut. Ringer morsan och hon kommer med tråkiga nyheter. En bekant till familjen dog imorse av cancer. Vi träffade henne i början av sommaren och hon mådde hur bra som helst och nu är hon död?!! Jag förstår verkligen inte hur det kan vara så. Och hennes dotter och son, hur mår dom nu. Inte nog med att dom inte träffar sin pappa längre så dör deras mamma...Jag kan inte tänka mig att förlora nån på det sättet. Jag menar hur ska man göra om man vet att personen ska dö. Ska man säga ett sista farväl eller vad...? :(
Andra dåliga nyheten är ju ingenting jämfört med det, men det gjorde inte saken bättre helt enkelt. Det är meningen att jag ska ha min fest nästa lördag, men vi hittar ingen lokal + vi har en uppvisning samma dag. Det är en fest som organiseras för att samla in pengar till alla som är offer för jordbävningen i Peru. Så ah, dit måste man först och sen så vet jag inte vem som kommer att följa med mig hem till min fest. Jag skulle inte räkna med många :/ Och när jag säger till min morsa att sånt här aalltid händer mig (för det gör det, inget kan gå som jag tänkt mig) så får hon mig att låta som värsta egoistiska bortskämmda ungen. Hon sa typ att man inte kan göra nåt åt saken, jag kan ju inte precis gå tillbaka i tiden och säga att man ska vänta med jordbävningen bara för att jag ska ha fest. Det va ju liksom inte alls så jag mena. Så den här dan har varit helt rutten förrutom nåra höjdpunkter. Vissa hälsningar i skolan av some very speciell people och många sms av en anna person ^^
Aja ska försöka somna nu så att jag får lite positiv energi inför imorn så att dan inte blir lika jobbig som idag. Och uppskatta ert liv, gör det, för man vet adrig när döden eller något annat otrevligt kan komma på besök.
See ya, take care!
